måndag 28 oktober 2013

Utbildning och Elmia

Jag tillhör skaran som tror att lärande är bra. Kunskap och information, sedan är det upp till varje individ vad man gör med den kunskapen. Statistik går att bruka eller missbruka. Råd och Rön lyckas mindre bra med underlaget till sina slutsatser, läs själva http://louisekonsumentkoll.se/glader-mig-at-farre-campylobakter-i-svensk-kyckling/?
 Svensk fågel har haft utbildning för sina medlemmar. På utbildningsdagarna har det informerats och diskuterats. Utbildning för alla som har mer än 500 fjäderfä är obligatoriskt  enligt lag, men oavsett det, utbildningsdagarna är ett gyllene tillfälle att träffa kollegor. Lantbruk är i stort ett ensamarbete, det här är ett tillfälle för erfarenhetsutbyte. Dessutom är det ganska trevligt!
Elmia är ett annat tillfälle att träffa likasinnade. Elmia är en lantbruksmässa i Jönköping, och i år var jag tillfrågad om jag kunde medverka med Lizzie, Kelpietiken, och tillsammans med andra vallhundsförare visa lite vallning, både på får och ankor Såklart vi vill det! Lizzie tillsammans med tre Border collies klarade uppvisningarna galant, och jag passade på att titta i olika montrar på all möjlig utrustning mellan vallningspassen.

Så hur går det då med min träning? Hur går utmaningen? Ja, skam att säga, inte alls. Eller utvärderingen tror jag inte vi haft än, men jag har inte gått ner de önskade kilona, och jag har  inte sprungit milen på under 55 minuter ännu. Träningen har varit fokuserad på träning av hund (vilket i och för sig gått bra, vi kom tre på senaste tävlingen) och utan något lopp inom snar framtid, ja då blir det si och så med löpningen. Det bästa är att man alltid kan göra om och göra bättre. Visserligen kommer jag inte komma under 55 minuter på milen i år. Nu börjar jag uppladdningen inför nästa års halvmaror, och då är det mängd och längd träning som gäller. Hastigheten blir ett senare projekt.
Så den närmsta tiden ska jag öka längden på mina träningsrundor. Och återigen försöka springa tre gånger i veckan. Med den mängden motion och med bra mat, så kommer de oönskade tre (kilona)försvinna. Mer kyckling åt folket!

torsdag 17 oktober 2013

Höstrusk och utplock!

Äntligen!! Höstrusket är här..... Jag tycker verkligen om denna årstid. När höstbruket är klart och alla "jättemåsten" ute är klara  kommer liksom lugnet inom en krypande. Allt man åsidosatt inne får jag plötsligt en enorm lust att ta tag i! Röjning av garderober, fönsterputsning och att få tid och baka bullar med barnen. Det ger mig energi på något märkligt sätt.
Älgjakten ja. Det fälldes en tjur och en kalv i måndags. Hedvig var nöjd men påpekade att "en del skjuter ju som krattor mamma"....
Just nu står det lastbilar på gården som är här och hämtar kyckling. Inte ofta det sker på förmiddagen. Oftast nattetid för vår del. Det kommer att bli en hektisk dag, som om det någonsin är lugnt förresten;), nu utplock och i eftermiddag är det kulturskolan i Töreboda som gäller. Hedvig spelar trumpet och har drama. Som grädde på moset kryddar vi med ett föräldramöte på förskolan och ett nomineringsmöte till nästa års val i kommunen!!!
Glöm inte att rösta på Elisa i körslaget på lördag!!! Hejja Töreboda:))

Lyckades se på middagstipset på tv4 igår, min mat har jag för mig att det heter, där man lovordade kycklinglårfile´!! Kan bara hålla med. Vi använder det jättemycket själva.

måndag 14 oktober 2013

Älgjakt!!

Det är nästan den bästa dagen på hela året, enligt vår dotter! Första måndagen i oktober, älgjakten. I går plockades det fram kläder, ryggsäckar och gjordes matlådor. Hon är en hängiven jägare och ber läraren om ledighetslapp nästan när terminen börjar:) Förra året var hon med på gryningspass och ringde hem och jag önskar jag kunde spela upp samtalet för er!! "mamma, mamma jag har skjutit en, eller jag menar pappa har skjutit en älg" Lyckan var total. För några dagar sedan frågade hon hur gammal man måste vara för att ta jägarexamen.... Bevare oss väl. Fast äpplet faller inte långt från trädet som man säger. Både Tobbe och jag har jagat sen barnsben!
Gårdagen tillbringades i Älgarås kyrka där det firades skördevesper med efterföljande kaffe och smörgås! Jag och Hedvig sjöng tillsammans med kyrkokören och diskantkören och Herman han sov! Tobbe var måttlig road och Oskar var hemma och tog igen sig efter en scouthajk i Kalsborg. Det är liksom tradition att gå till kyrkan denna söndag. Hedvig har nämligen kommit på att om hon hjälper syföreningstanterna med disk och städning i församlingshemmet brukar hon få med sig hembakt bröd och pålägg hem......Detta används sedan som matsäck till älgjakten. Hon kommer klara sig bra den tösa;)
Plikten kallar dock även om det är första älgjaktsdagen. Idag ska det tas salmonellaprov inför kommande slakt. Har även lovat Hermans förskola att jag ska ta med en burk sömniga flugor till deras husdjur.... Kan inte tro att jag verkligen gör detta. Det finns ett djur som jag verkligen inte tycker om och det är spindlar. Dessa oerhört sliskiga, håriga, snabbspringande äckliga varelser! Och barnen har en som är stor som en femkrona i ett akvarium. Jag föreslog eltejp runt för gud bevare om eländet smiter ut.



fredag 11 oktober 2013

Pappersarbete or paperwork


En ovanligt vanlig dag, även om jag inte riktigt tror att det här är den allmänna uppfattningen om vad bönder gör. Efter en snabb koll hos kycklingarna sitter jag åter vid skrivbordet. Jag påstår inte att det ärende jag idag håller på med görs varje dag, men oj så mycket pappersexercis som måste göras när man driver ett lantbruksföretag. Ibland, eller ganska ofta, kan jag tycka att hälften vore nog. Och ännu oftare kan jag tycka att om vi kunde ägna mer tid till produktionen, och att genomföra förbättrande förändringar, än att skriva om att de är tänkta att göras, så skulle alla tjäna på det. Företag idag, inte bara lantbruksföretag, ägnar enormt mycket tid åt att vända papper.

Och idag skriver jag samrådsunderlag, inför ett ändringstillstånd. En fullständigt onödig handling, som inte skulle ha behövts göras om jag vetat det jag vet idag. Men när tillståndet söktes för utrökning av produktionen rekommenderade Länsstyrelsen samtliga utom ett företag som fått villkor att förvara gödseln i hus (har ni hört så dumt, hus till gödsel!) att avvakta Miljödomstolens beslut. Så ett företag överklagar, får rätt i miljödomstol, och andra företag ska då mer eller mindre per automatik få villkorsändring. Eller inte, miljödelegationen tycker inte som Länsstyrelsen, utan ett ändringstillstånd måste sökas, med ny ansökan, ny MKB (Miljökonsekvensbeskrivning). Tur att jag både kan och tycker det är hyfsat roligt att plita ihop en MKB. Fast fortfarande, det är ruskigt onödigt. Sensmoralen: gör inte som Länsstyrelsen föreslår, kontrollera med juridiken, det är ändå det som gäller i sista hand.

Nu skulle ni se mitt skrivbord, det är papper högt och lågt. Efter myndighetssamrådet idag måste jag åter strukturera upp ordningen, som faktiskt var riktigt bra innan jag började med projekt samråd.

I helgen väntar vallhundstävling med Lizzie, det ska bli skoj! Efter fyra dagar med åtta andra vallhundstanter i minibuss, borde jag väl vara trött på hundprat, men nej, det känns som om det finns mer att säga. J

Igår kväll tog jag en kort runda, jag tänkte nog springa längre, men oj vad det var mörkt uppe i skogen. Jag sprang på en skogsväg, och jag hade ficklampa med mig, ändå var det ganska svårsprunget. Dumt, för det finns ett elljusspår i närheten, jag kunde ju ha hållit mig där. Annars är det skönt att springa nu, det är lagom varmt i luften, även om man springer på dagen. Det är otroligt vilken fantasi man har i mörker, jag såg vilda svin och arga älgar i varenda buske, fast hellre det än den orm som nästan bet mig i rumpan, när jag hade tagit en kisspaus i en skogsdunge. Den  ormen var arg, jag lovar! Innan jag drog ner byxorna, hade  jag noga kontrollerat, att ingen människa kom, jag inser att mitt fokus var helt galet! Jag försökte ta en bild på ormen, men de tydliga signaler som hela ormen gav, gjorde att jag inte våga luta mig så långt fram att man kan se den på bild. Den var jättearg!
 Min coach kommer förresten snart hänga mig, doppa mig i olja och rulla mig i fjädrar (dessa borde väl i och för sig jag kunna tillhandahålla) eftersom jag har fått ett träningsprogram som jag fortfarande inte prövat!

Jag ska, jag ska….



An unusually normal day , although I do not really think this is the general perception of what farmers do. After a quick check of the chickens I sit back at my desk . I do not claim that the case I currently doing is done every day, but oh so much paperwork that must be done when you run a farming business . Sometimes , or quite often , I find that half would be enough. And even more often , I think that if we could devote more time to the production , and to implement improvement changes , than to write about that they are supposed to be done , we would all benefit. Companies today , not just agricultural businesses , spend an enormous amount of time to turn the paper .


And today I am writing consultation, before a change condition. A completely unnecessary action, which would not have been needed done if I'd known what I know today. But when the state sought to expand production recommended Länsstyrelsen all but one company with conditions to keep the manure in house ( have you heard so stupid, houses for fertilizer !) To await the Environment Court . As a company complaining, get the right environmental court , and other companies will then more or less automatically get a change in conditions . Or not , Environment Subcommittee do not think that the County Board , without an amendment permission must be sought , with new applications , new EIA ( Environmental Impact Assessment ) . Luckily I can and think it's pretty fun to jot together an EIA . Though still, it's terrible unnecessary. Moral : do not like the County Board proposes , check with the law , it is nevertheless the case that in the final analysis .


Now, would you see my desk, it's paper high and low. After the official consultation today I must re structuring scheme , which was actually really good before I started with project consultation .


This weekend waiting herding competition with Lizzie, it will be fun ! After four days with eight other herding ladies in the minibus , I suppose I should be tired of dog talk, but no, it feels like there is more to say. J


Last night I took a short round, I thought probably run longer, but oh how it was dark up there in the woods. I ran on a forest road , and I had the flashlight with me, anyway , it was quite difficult sprung . Stupid , because there is a lighted trails nearby, I could have kept me there. Otherwise, it's nice to run now, it's just warm enough in the air, even if it runs on the day. It's amazing what imagination you have in the darkness, I saw wild pigs and angry moose in every bush , though it's better than the snake that almost bit me in the butt when I had taken a pee break in a grove of trees . The snake was angry, I promise! Before I pulled down my pants , I had carefully checked that no man came , I realize that my focus was totally crazy ! I tried to take a picture of the snake , but the clear signals that the serpent gave , was that I did not dare to lean so far forward that you can see it on the picture . It was really angry !


 
My coach will anyway soon hang me , dip me in oil and roll me in feathers ( these ought in itself, I can provide ) because I 've got an exercise program that I still have not tried !


I will, I will ....

måndag 7 oktober 2013

På resa

Även en kycklingbonde behöver lite luft under vingarna
Så jag lämnade Sverige, satte mig i en minibuss med åtta andra tanter och gav mig av på resa. Fyra dagars tripp till Danmark, Holland och Tyskland, där vi har tittat på vallhundar, vallhundar av rasen Working Kelpie. Och nej, jag har ingen användning för hund till kycklingarna, men oj vilken  nytta jag har av dom till fåren. och kycklingarna är, om sanningen ska fram ganska kassa på att bevara betesmarker. de bidrar definitivt till det öppna lanskapet, men då mer till odlingslandskapet. Dessutom, vi måste måna om livsmedelsproduktionen i Sverige, i alla dess former. Och fåren är fantastiska landskappsvårdare, i synnerhet när de stannar innanför staketet. de har varit riktigt duktiga på det i år, mina damer, men dagen före jag gav mig ut på min resa fick de ny hage, och höstens första ensilagebal för säkerhets skull. Plötsligt var de inte så snälla längre, de gav sig av på egen hand. Och då, ja då är jag glad att jag har mina hundar. Fåren blev straffplacerade i gamla hagen, där de tydligen trivs bättre, och med hundarna gick det på tio minuter. Men i Sverige har vi ett smalt avelsurval, vi behöver få in nytt blod till rasen. De hundar som finns är mer eller mindre släkt, i alla fall de som arbetar på det sätt jag tycker om och vill se, och det är närmare till de länder vi bestämt oss för att besöka, än vad det är till Australien, kelpiens ursprungsland. Över tvåhundra mil har vi åkt, 28 vallande kelpies har beskådats, och än så länge är två valpar tingade. Ingen till mig, men tre presumtiva fästmän till Lizzie har jag sett. En som kanske kan bli till salu på sikt, vi får se vad som händer.

Åter hemma hos min bästa Kelpie, Lizzie

Löparskorna var med på resan, och på en runda såg jag både solfångare, vindkraftverk och biogasanläggning, det är inte bara i Sverige det satsas på alternativa energikällor. Ibland brukar man prata om förnyelsebar energi, vilket är trams, om inga nya forskningar har kommit fram till nyheter jag missat. Annars gäller väl fortfarande, att energi inte kan skapas, eller förbrukas, bara ändra tillstånd. (Och nu kommer jag få en rättelse av min son, jag har säkert använt fel ord)
I alla fall, även om vi inte tittade på kycklingar, ni kan tro vilket kackel det var i bussen. Vår chaufför körde alla milen, hon tog oss fram säkert, om än inte lugnt. det var länge sedan jag skrattat så mycket som jag gjorde under den här resan.
Nu är jag åter i (arbets)selen, under veckan ska vi har genomgång för "säkert lantbruksföretagande", jag återkommer om vad det innebär

tisdag 1 oktober 2013

Utvärdering


Nu är alla husen återigen fyllda. Kylan gör sig påmind, det är inte vinter men väl höst, med minusgrader på morgonen. Pannan eldas alltmer, tur att det finns ved att tillgå! De små vill ha varm, riktigt varmt. Så nu fryser vi på väg till stallarna, och svettas inne hos kycklingarna, 33 grader ÄR varmt att jobba i!

Att vara ute i naturen nu är helt underbart, inte för varmt, inte för kallt. Inga jobbiga insekter, inga ormar på vägarna. Kotte finns dock kvar i trädgården, dumma dumma kotte, hundarna letar upp henom varje dag, och ger den stackaren en ordentlig utskällning.

Jag har haft utvärdering med  Coachen Leila, och ja vad ska man säga?

Jag har inte minskat mer än något kilo, av de två-tre vi gjorde upp om, men där finns det tid kvar, och jag har ännu inte sprungit milen under 55 minuter, men det finns tid för det också. Cola lighten däremot, lyser ännu med sin frånvaro på inköpslistan. Det känns som om jag har en bit kvar tills målet är nått. Däremot har jag börjat löpträna igen. Ingen ”Maratoon-Blues” i år inte.

Pålle har däremot kommit igång, jag rider lektioner nu på måndagar, och han är SÅ duktig. Förutom att jag får skavsår på de mest konstiga ställen känns det riktigt bra. Muskelminnet börjar återkomma! Det är skoj!

Vissa i bekantskapskretsen tycker jag ska hoppa mer. Jag försöker med en dåres envishet påpeka att det var mer än 20 år sedan jag hoppade, och Pålle hoppar högt och stort, men so what? Sist försökte vi oss på ett hinder, kanske en halv meter högt, Pålle tog i som om det varit 1,5 m, minst! Den hästen kan hoppa. Nåja, jag kommer igen, nog 17 ska vi hoppa Pålle och jag, vänta bara! Dock inte i dressyrsadel nästa gång.