måndag 10 februari 2014

Vetenskap,kunskap och matlagning

Ibland går allt sin gilla gång, dag efter dag, samma rutiner, inget nytt under solen. Men ibland händer allt, aktivitet avbryter aktivitet, i bästa fall, eller i värsta fall, kolliderar. Veckan som gått är en sådan vecka, där aktiviteterna kolliderar. I Uppsala har Sveriges Lantbruksuniversitet och Stiftelsen svensk kyckling hållit symposium i dagarna två. Samtidigt har årets kock utsetts i Stockholm. Två aktiviteter som i högsta grad rör och berör svenska kycklingproducenter. Själv lyckades jag, tack vare Bonden som fick dra större lass hemma, inte bara med kycklingarna, utan även ta hand om mina fyrbenta, mer eller mindre ulliga djur, närvara på båda, och delta på ena aktiviteten.
Symposiumet i Uppsala ger jag bästa betyg. Det var väl sammansatt talarlista, med aktuella ämnen. Upplägget att både få lyssna till forskare, praktiska utövare, politiskt aktiva, media och psykologi var strålande. Ett hett ämne som livligt diskuterades var frågan om GMO. Här var det synnerligen intressant att få möjligheten att försöka förstå den s.k allmänhetens rädsla för en teknik, som redan används i hög utsträckning. Visste ni att många vitaminer tillverkas av bakterier? Och att i det närmsta all bomull numer är producerad av GM- plantor?
Och att den första produkten som tillverkades för försäljning (1986)var bakterieproducerat insulin?

Organisationen Ekologiska lantbrukares talesman var på plats och berättade om deras ståndpunkt till GMO: Det är bra att vi värnar om olika produktionssätt, det ger varje individ en möjlighet till aktiva val. Ju mer information som kommer fram desto bättre, det viktigaste är att vi kan respektera varann, det ger nog både förståelse och förtroende.
Dag två ägnades åt foderfrågor, både ny forskning, nya erfarenheter och allmän information. Jag tycker det är  bra när vi kan mötas, vetenskap och användare av detsamma. Vi behöver forskning, och forskningen behöver oss.
Direkt efter dessa dagar blir det en blixt tur till Stockholm. Här har Årets kock blivit utsedd, Kycklingbönder har under dagen varit på plats och informerat om Svensk Fågel. 900 personer deltar under kvällen, och jag hoppas samtliga förstått vikten av ett svenskt lantbruk, för endast svenska bönder kan producera svensk mat!
Men det är inte utan att jag nu längtar efter lite hemmavaro! Alla kycklingar är utlastade, och jag har fått hem min nya investering! Jag har införskaffat en klippstol! Nu ska ullen av tanterna, det är sex veckor kvar till lamning i första gruppen.

måndag 3 februari 2014

Vår?

Jag erkänner, jag tycker inte om vinter!
Det är kallt, halt, snöhögar och is. Delar av detta, i väl valda mått tycker jag om, isen under långfärdsskridskorna, eller snön under skidorna, eller en vacker vintervy, eller att galoppera i en decimeter snö, det är härligt. Men nackdelarna överstiger fördelarna. Kycklingarna är de djur här på gården som berörs minst av vintern, de har det varmt och gott oavsett årstid, Vi som sköter om dom får finna oss i en temperaturskillnad på 60 grader, även om rekordet i år är 45 grader, tack och lov har vintern än så länge varit mild.Just nu är det plusgrader, kanhända är våren här?

Nu börjar det bli dags att planera för året aktiviteter, lopp som ska springas  i kycklinggula kläder, dressyrtävlingar med Pålle och vallhundstävlingar med Lizzie. Dessutom väntas utökning inom arbetslaget fårskötsel, Eddies lilla dotter Aim ska hämtas, och oj vad jag ser fram emot det.
Aim fyra veckor

Löpträningen har annars gått i stiltje, nu gäller det att börja utöka de längre passen och snäppa upp intervallträningen, om formen ska infinna sig till Göteborgsvarvet, som är det enda långloppet inplanerat, än så länge. Jag väntar på inspiration, alternativt en spark därbak..
En annan aktivitet som gått i stiltje är middag med Goa grannar, jag har hittat receptet som passar någon som är mer än lovligt förtjust i ostbågar...
Kyckling panerad med ostbågssmulor:
http://bit.ly/1flWea5
Sannolikt får de tillagas här, eftersom det knappast blir smulor kvar så det räcker till panering hos grannarna..