lördag 21 juni 2014

Midsommar

Midsommar, då ska solen skina, det ska dansas och lekas.
På Midsommaraftons morgon slår jag på TV:n för att avnjuta en kopp värmande dryck. Bilder från biologen Per, som bundit två olika Midsommarkransar, en med traditionella blommor, en med de växter som allt mer finns i hagar och på ängar, eftersom de inte längre slås och betas. Biologen Per från Naturskyddsföreningen berättar för oss att det nu bara finns 0,5 % kvar  av de ängar som fanns för 100 år sedan. På frågan, ":Vad kan vi göra för att gynna de växter som trivs på ängsmark svarar Per, vi kan själva anlägga en äng på gräsmattan. låta blommorna blomma ut, slå gräset och ta bort detsamma.

Ja, det kan man säkert göra, men hur mycket ängsmark skulle det rädda?

Inte ett ord om att gynna svenskt lantbruk, köp kött från djur som betat på de ängar som ännu finns, inte ett ord om svensk livsmedelsproduktion., som håller det svenska landskapet öppet. Jag känner det som ett hån mot tidigare generationer, vars slit, som var absolut nödvändig för överlevnad, har gett oss dessa ängar att bevara. Många av de blommor och växter som nu håller på att försvinna behöver trampet av klövar för att trivas, många av de marker som håller på att växa igen går inte att skörda för hand eller med maskin. Det behövs betande djur, och jag är både arg, ledsen och förvånad, för att inte säga chockerad, över att en biolog från Naturskyddsföreningen inte har förstått det sammanhanget!
Orkidé, en blomma som trivs i betesmarken

torsdag 12 juni 2014

Att tänka hela vägen

Ibland är det svårt, svårt att se helheten och att tänka hela vägen.  Det är svårt att ta reda på fakta, och att förstå, att förutom det vi vet att vi inte vet, finns det saker vi inte vet att vi inte vet. 
Jag tar ett exempel. DDT, ett fantastiskt växtskyddsmedel. Totalt ofarligt att hantera. Det visst vi. Vi visste också att det kunde finnas effekter vi inte kände till. Men det vi inte visste att vi inte visste, var att det fanns en långtidseffekt, en sekundäreffekt, en ackumulering i näringskedjan, som ingen visste att vi inte visste. Och det vi inte vet att vi inte vet, det kan vi inte skydda oss emot, eller förbereda oss för. 
Ibland behöver vi kanske tänka på att det finns saker vi inte vet att vi inte vet.. 
Jag tror det här gäller många verksamheter vi gör idag. Som vi tror är bra för naturen, och vissa arter i densamma, men som kommer innebära andra effekter, andra problem, för andra arter eller verksamheter, än vad man tänkt sig. Kanske vi vet, att vi inte vet detta, om vi tänker ett steg längre, en gång till. 

Det jag i alla fall vet, är att äntligen har jag färdigställt en ansökan om ändringstillstånd, med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning och diverse efterfrågade papper. Äntligen är alla papper kopierade, paketerade och inskickade!

Det är ju så att uppfödning av kyckling räknas som miljöfarlig verksamhet, och därför är tillståndspliktigt. Det jag inte vet är varför man behöver ha in allt i pappersformat, och dessutom i åtta exemplar. Det blir papper, mycket papper. Bifogas ska också det gällande tillståndet, på 24 sidor,  även det i åtta exemplar. Det räcker inte att hänvisa till diarienummer, eller att skicka in ett  undertecknat exemplar, och maila resten i PDF format. Förhoppningsvis finns det någon som vet något som jag inte vet....  Jag tycker nog att det är slöseri på naturresurser, alla dessa papperskopior papper. 


Ibland när man inte vet saker, får man gå på känsla. Jag har ett knä, som diverse kirurger och ortopeder tycker ska slippa utsättas för löpning.Allt sedan detta knä mött en fårskalle, inte bara en, utan två gånger, med tio veckor mellanrum, med medföljande operationer, eftersom fårets skalle tydligen var hårdare än delar av mitt knä, kan kanske vara en förklaring till läkarnas åsikter. (DEN tackan lever inte längre, att jag skulle vara så liten så att hon inte såg mig, eller så stor så hon inte kunde gå runt mig, har jag något svårt att acceptera. I synnerhet som resten av gänget både såg mig och klarade av att ta sig runt mig.)  Men jag har känt, att jag har mer smärta de perioder jag inte hittar tiden att springa. Och jag har tänkt att stötarna från löpningen kanske ökar ledvätskan, så att systemet blir bättre smörjt. En förklaring som saknar vetenskaplig grund, men som jag tycker låter rimlig. Nu, nu får jag delvis stöd för min hypotes, inte gällande ledvätska, men att löpning faktiskt ÄR bra för knän! 
Följande har jag kopierat från en artikel:


"Stärker brosket
En del säger att löpning inte är bra för knäna. Men forskning från australiensiska Monash University visar att stötverkan från löpningen kan stimulera tillväxten av brosk, vilket minskar risken för att drabbas av reumatism."

Så go vänner, vi kanske ses ute i löparspåret!
Så här kommer vi vara klädda, när det är dags för lopp i Stora Staden. 

Hoppas vi ses där och då!

tisdag 10 juni 2014

Sommar

NU är det varmt! Varmt inne och varmt ute. Än är kycklingarna inte så påverkade av värmen, men vi är. Flämtande så väl inom- som utomhus, svetten rinner. Men visst är det skönt! Fåren är ute i hagarna, arbetet med de fyrbenta djuren är bäst den här årstiden
Goa grannen hjälpte till med fårflytten, hon visade vägen när vi färdades längst järnvägen. just där kan det vara bra med föråkare, och vovvarna höll flocken samlad.

I hagarna blommar alla sorters blommor, och jag inser att jag behöver en repetionskurs, jag har glömt så många namn. Och istället för att leta fram gamla floran, frågar jag läsarna, om namnet på följande blommor, det ena är smörboll, men vad heter den andra?