torsdag 26 februari 2015

Tomma stallar

 I natt åkte kycklingarna till slakteriet, och därmed är en omgång avslutat. Redan nu på morgonen har stallarna börjat gödslas ut, för att kunna tvättas och desinficeras inför nästa omgång. I dessa tider, när växterna på åkrarna ligger i dvala måste gödseln lagras. Det som tidigare sågs som en tillgång, ses idag som en total miljökatastrof. Gödsel ska helst lagras i hus med tak, dessutom ska dessa hus vara ventilerade.  Det här har sin grund i en i det närmste hysteri för kväve- och fosforläckage, på samma sätt som klappjakten på kossornas rapar, som innehåller metan. Jag tror att någonstans på vägen har grundläggande kunskap tappats bort... Dessa ämnen är inget som djuren tillverkar, de finns med i ett kretslopp. Det är inget trolleri, utan naturvetenskap. Om gödseln innehåller kväve och fosfor, vilket den gör, beror det på att kycklingen ätit detsamma. Om kossan rappar kol (i form av metan) beror det på att hon ätit detsamma, i form av gräs som bundit kol. Inget hokus pokus,utan naturligt. Självklart sak vi vara rädda om vår miljö, men vi måste komma ihåg, att djuren, på ett mycket bättre sätt än vi människor är en del av ett kretslopp. Och bästa sättet att se till så att inte ämnen i gödsel hamnar där de inte önskas (läs i vattendrag) är att ha en bra växtodling. Ju bättre växterna växer, desto med gödningsämnen behöver de.

Nu börjar våren komma, och därmed går det lättare och lättare att springa ute. Nu finns snart inga ursäkter kvar, och min träning ökar sakta men stadigt. Min löpkompis, Kelpien Lizzie, studsar av glädje när jag tar fram det speciella koppel som signalerar springtid. Hon hejar på mig i intervallerna, skäller på mig om det går för långsamt, och viftar glatt på svansen, med en retsam blick om jag stannar för att pusta ut efter en brant backe. "Kom igen då, matte, den HÄR backen var väl ingenting" Ska hon säga, som har fyra ben...
Veckans träning består av fyra löppass, Ett intervallpass, med 2,5 km uppvärmning, 2*60 m spurt, 10*150 m intervall, och 2 km nedvarvning, två pass lätt löpning, ett på fyra km ett på fem km, samt ett långpass på nio km. Tur att kvällarna är längre, så att man hinner ut innan mörkret lägrat sig.
Och vad passar bättre efter ett långpass än kyckling?
Här kommer ett tips på helgmiddag

Ugnsrostad kyckling med gorgonzola


·         1 kg kycklingben
·         250 g körsbärstomater
·         1 stor rödlök
·         1 zucchini
·         ca 2 vitlöksklyftor
·         1 kruka basilika
·         ca 0,5 dl olivolja
·         0,5-1 chili
·           salt och svartpeppar
·           kalamataoliver
·         75-100 g gorgonzola eller fetaost

·           färsk basilika till servering

1.      Sätt ugnen på 225 grader. Mixa basilika, vitlök och chili med olja tills du får en slät blandning. 
2.      Skär zucchini och rödlök i mindre bitar och lägg i en ugnsform med kycklingben och tomat. 
3.      Ringla örtoljan över och blanda noga. Krydda med salt och peppar.
4.      Rosta kycklingen och grönsakerna i mitten av ugnen i ca 30 minuter eller tills kycklingen är genomlagad. Om grönsakerna börjar få för mycket färg kan du täcka över formen med ugnsfolie sista tiden. 

lördag 21 februari 2015

Nyttigt

Nu är kycklingarna fyra veckor, och börjar bli vuxna. Inte riktigt men snart. Riktiga fjädrar pryder dom, och kammar som ser ut som på vuxna djur. Inte så stora så att de är könsmogna, men....stora. Vädret är hyfsat, när det inte regnar. Jag tycker vintern varit ok, eftersom jag och kyla inte hör ihop, och det är lättare att värma och ventilera stallarna när vi slipper -30 grader. Svaren på salmonellaproverna har kommit och inget provsvar var positivt, dvs ingen salmonella i någon avdelning, tack och lov för det.
Fåren börjar bli allt rundare, men än har bara en tacka lammat, Mikaela har nedkommit med två små pojkar. Mikaela är en blyg tacka hon uppskattar inget klappande, så den nya familjen lämnas till största del ifred.

Jag har gett efter för min last, jag har varit på en sportaffär. Och visst 17 kom jag ut med något nytt.
Visserligen behövde jag nya löparskor, och de var ju nedsatta till halva priset, men ibland kan jag inte förvånas över, att jag alltid hittar något jag behöver i dessa affärer. Nåja, de nya får vänta lite tills vägarna blivit isfria och torkat upp, än är det skor med traktordubb som gäller.
Ja jag vet, de ÄR rosa!
Veckans träning har bestått av ett pass lugn löpning, ca 5 km, ett pass med 2 km uppvärmning, 4 km intervall/fartlek och 1 km nedtrappning. I morgon kommer ett lugnt lite längre pass, ca 8 km är förhoppningen.
I vår herres hage finns både smått och gott. I (v)år ska jag prova på gammal kunskap, och prova nya grönsaker. Förmodligen gör jag bäst i att inte berätta vad som serveras. Det finns en hel del ätliga ogräs, (jag är inte säker på att resten av familjen kommer hålla med om dess ätlighet..)
Vad sägs om:
 Svinmålla- innehåller dubbelt så mycket C-vitamin som spenat, och äts på samma sätt. Godast i sallad med körsbärstomater, fetaost och färsk lök.
Svinmålla,  (Chenopodium album)
Våtarv, eller Nate, rik på både Karotener och C-vitamin.
Godast i sallad med rädisor, melon och gurka
Stellaria media våtarv.jpg
Våtarv (Stellaria media)
Kirskål, rik på C-vitamin. Godast i sallader istället för spenat, gärna med ost och riven muskot.
Kirskål, [Aegopodium podagraria] 
Maskrosblad, rik på c-vitamin och andra antioxidanter. Godast späda istället för Ruccola i salladen,. Stora blad godast om de förvälls lätt.
Maskros, (Taraxacum)
Brännässla, är rik på C-vitamin, A-vitamin, kisel, kalk, järn, magnesium och kalium., och dessutom antioxidanterna xantofyll och karoten. Godast är de späda bladen i en soppa, större blad smörfrästa.
Illustration Urtica dioica0.jpg
Brännassla, (Urtica dioica)
Åkerfräken, är rik på kisel. Dessutom innehåller den silicium och selen.
Godast som te, gärna smaksatt med honung och mynta.
Equisetum arvense nf.jpg
Åkerfräken,  (Equisetum arvense)
Harsyra, är rik på C-vitamin, och nyttig i måttliga mängder, eftersom den, liksom rabarbern innehåller oxalsyra, som i för stora doser kan orsaka kalciumbris och njursten. Godast i söta fruktsallader med melon, äpple, papaya och russin, eller i fruktiga drinkar.
Cleaned-Illustration Oxalis acetosella.jpg
Harsyra, (Oxalis acetosella)
Jag ska nog lyckas få till lite kycklingrecept som går att kombinera med dessa gröna växter.











onsdag 11 februari 2015

Tre veckor och kostinformation

Här kommer en blandad informations-uppdatering. Först kycklingarna som nu närmar sig tre veckor. Allt flyter på, tack och lov. Nu är det dags att kontrollera att våra kycklingar inte smittats av salmonella. Inför varje slakt, i varje hus och varje avdelning, ska salmonellafrihet verifieras. Vilket innebär att jag drar på mig speciella kompress-tossor på fötterna och går igenom avdelningen. Om kycklingarna har salmonella, kommer bakterierna finnas i ströbädden, och jag kommer "fånga" dom på tossorna. Proverna sänds sedan till ett ackrediterat laboratorium, som förhoppningsvis säger att provet är negativt. Och när vi talar om Svensk kyckling, är det oerhört ovanligt med salmonella. Tack och lov.
 Ett annat prov jag ska ta är vattenprov inne hos kycklingarna. Det spelar ingen roll hur noga vi är med foder och miljö, om vi serverar mindre bra vatten till dom. Och alla parametrar måste regelbundet kontrolleras.

Igår var Bonden och jag på föreläsning, om E-ämnen, och andra mindre bra saker i vår kost. Föreläsningen började bra, vi fick höra om olika E-ämnen som kunde få oss må mindre bra, tillsatser som är relativt onödiga. Så långt allt väl. Som vanligt satt jag med "plattan" i högsta hugg, jag vill gärna vara "källkritisk", och vet att åsikter ofta går isär.
Tyvärr började föreläsningen sedan urarta, när påstående efter påstående blir mer och mer osannolika, och mer liknar ett religiöst troende, än fakta baserat på seriös forskning.
Ett exempel är när föreläsaren berättar om en deltagare, som blivit hypnotiserad till att bli av med sitt sockerberoende. Om det var så enkelt, skulle vi lätt kunna lösa problemet med allt missbruk, vare sig det gäller socker, tobak, narkotika eller alkohol.
Och visste ni att ekologiska bananer innehåller Tryptofan (en aminosyra vi behöver), medans konventionella inte gör det? Inte jag heller, och tills någon kan visa mig seriös forskning på detsamma väljer jag att inte tro det.(Däremot innehåller kött, framför allt kött från fågel, betydande mängder tryptofan, och det är bra! )
När föreläsaren dessutom tar upp en rapport om GMO-s farlighet, en rapport som jag känner till sedan tidigare, som har sågats av forskare över hela världen, men som föreläsaren tar upp som bevis på GMOs farlighet, ja då är det dags att resa på sig och gå.
Det här med kost och födoämnen är inte lätt, men heller inte speciellt svårt. Om vi äter svenska råvaror, undviker allt för mycket färdiglagad mat och frågar efter det vi vill ha i affären, så kommer vi långt. Jag säger inte att Ekologiskt är dåligt eller att GMO är bra, det lämnar jag till var och en att avgöra. Men det avgörandet ska göras på fakta, inte humbug, eller skrämseltaktik.

Nu vet jag att tiden begränsar många möjlighet till matlagning, i alla fall långkok.
Jag kan därför återigen rekommendera Crock-pott, en gryta som sköter matlagningen. Just nu står den och puttrar med middagen i, Kycklingklubbor med lök, kapris, oliver, och lite vitt vin. Till den ska det serveras pasta enligt receptet. Men det är verkligen enkelt att laga mat i denna gryta, den sköter sig själv, medan jag sköter mitt. Om allt går enligt plan ska jag ta med mig Vackra Svarten ut på en motionstur, jag ska springa veckans lätt-distans tur, 4 km plus 10 minuter styrketräning. Solen skiner, det luktar nästan vår ute. Veckans träningsuppdrag är annars ett pass 6 km inkl. uppvärmning 2,5 km koordinationslopp 2*60 m och kort intervall 10*150 m och nedjoggning. Samt långpasset 7 km.
Allt medan grytan kokar

tisdag 3 februari 2015

Två veckor



Nu är kycklingarna två veckor och de har tappat sin första duniga fjäderskrud, för att istället sätta riktiga fjädrar. I några avdelningar är kycklingarna lite mer nervösa än de andra, där måste belysningen dämpas när vi går in. Att dämpa belysningen är att säga till kycklingen att nu närmar sig natten, det är dags att slå sig till ro. På så sätt undviker vi att de jagar upp sig och blir rädda, Sedan är det naturligtvis viktigt att man rör sig lugnt genom stallarna. Kycklingarna känner faktiskt igen sina skötare, och jag tror att de framförallt känner igen rörelsemönstret. Ytterligare en anledning till att inte främmande människor får komma in till kycklingarna. Den, och den smittrisk som varje besök innebär. Ibland får jag frågan om det är mycket problem med skelettet, framför allt benen på kycklingarna. Svaret på frågan är nej. Precis som hos våra sällskapsdjur, avlar man på individer med önskat utseende/egenskap. Och här har aveln verkligen gjort stora framsteg, självklart kan det kläckas missbildade individer, det förekommer hos både djur och människor, men det är sällsynt. Som regel är benen på kycklingarna fina hela uppfödningsperioden.

JA så var det min träning. Jag ska villigt erkänna att det går tungt. Just nu får jag ta fram piskan, det är SÅ tråkigt, när den fina formen har förbytts, och jag genomlider passen som en flåsande häffaklump! Ja ja, jag har mig själv att skylla. Den här veckan ska jag springa 6+5,5+7,5 km, men eftersom löpningen är tråkig just nu ska jag istället berätta om en runda, jag sent kommer glömma.

Platsen är Spanien, tiden är halv åtta på morgonen, jag smiter ut medan Bonden sover, för att få uppleva närområdet, detta ÄR en fördel med att löpträna, man får se mycket man annars inte skulle se, och ibland uppleva sådant man helst vill slippa...
Innan resan hade jag inte koll på hur kuperat Spanien är, och första kilometerna flyter lätt, eftersom vi bor på en kulle, så det går nästan bara utför.
Efter tre kilometer vänder jag och börjar streta hemåt, nedför har förbytts till uppför. Eftersom jag springer längst med odlingar av olika slag går det ändå hyfsat, och i öronsnäckorna hör jag en spännande ljudbok. Snart ser jag en Citrus odling innanför ett högt staket, och där kommer tre hundar springande, skällande och ser måttligt roade ut. Nåväl, eftersom vi befinner oss på varsin sida av ett högt staket, fortsätter jag springandes, vilket inte gör hundarna mindre upprörda. Jag hinner tänka tanken "hål i staketet", jodå, visst 17 är det det, två av hundarna befinner sig nu på samma sida av staketet som mig, framför mig. Jag är ju inte hundrädd, så jag stannar, viker undan huvudet för att inte verka hotfull, för att hundarna ska få hälsa på mig. Och i det här fallet var det fel metod. Hundarna kommer närmare, inte mindre hotfulla, och nafsar efter mig. Jag får byta teknik, jag börjar istället morra och gå emot dom, varpå de backar två steg, för att sedan kasta sig mot mig ett steg. Vi förflyttar oss långsamt framåt dit jag ska på det här sättet. Jag letar med blicken efter en pinne, eller något annat jag kan använda för att ytterligare kunna mota de två ilskan hundarna, men hittar ingenting. Jag har ingen större lust att sträcka ner handen mot dom, och det enda jag bär på mig, förutom kläderna, är pulsklocka och telefon, ingendera speciellt effektiva vapen. Jag inser att om inte hundarna gör slag i saken och verkligen  anfaller, så kommer det i alla fall ta timmar att komma hem. Vad gör man? Tillslut kommer en äldre man i bil, och räddar mig, jag får använda hela mitt kroppsspråk (SNÄLLA, släpp in mig i bilen!!) för att få komma in, och kan lifta en bit, till hundarna har gett upp (de högg efter bildäcken en bra stund) Mannen kunde inte ett ord engelska, jag kan ingen spanska, men jag hoppas han förstod hur tacksam jag var! Nåväl, jag hoppar ur och springer sista biten hem.
Efter en del funderande berättar jag för Bonden om mitt äventyr ("-Jag har ju sagt hur farligt det är att springa"), där fick han vatten på sin kvarn. Efter frukost, och vid avfärd från natthärbärget, föreslår jag att vi ska ta vägen förbi citrusodlingen, så jag kan visa de ilskna hundarna. Sagt och gjort, vi åker ner, hundarna kommer springande mot staketet. Enda skillnaden är att nu har husse kommit till odlingen, och tydligen tagit över uppgiften som vakt. De hundar som nu står där viftar glatt på svansen, och ser allt annat än arga ut. Förbaskade byrackor!
Visst ser de ilskna ut??

Nåväl träning och kost, hand i hand. Jag håller på att gå igenom tidningar (jag har en last, sport tidningar! Tips om hur man håller motivationen  vid liv, hur man tränar bäst, och hur man äter.) 

Och en tidning Aktiv Träning nr 8/2014 kan man läsa följande:
..och på det följer ett recept, jag har provat, det ÄR gott...
Så, mitt råd är, träna på även om det tar emot, och just nu är kallt, blåsigt, snöigt och tråkigt, håll i, men håll er borta från staket med hål i, i alla fall om det finns ilskna hundar på andra sidan, och sist, men inte minst, ät en god, nyttig middag!