Våren är här! Härom kvällen hörde jag tofsvipan när jag var
ute och tittade på kycklingarna, sista rundan för kvällen! Och det är mitt
säkraste vårtecken!
Lammen har börjat anlända, några tvillingpar och ett gäng
fyrlingar har kommit till världen, visst är våren här! Dessutom har jag bytt de
dubbade löparskorna till ett par andra, av modell äldre när jag ger mig ut på
mina löprundor, men än står de nya skorna i sin låda, gegga och lera är
dominerande inslag på vägarna.
Nya kycklingar finns i stallarna, där ser det likadant ut
oavsett årstid. Däremot varierar utmaningen att få dessa små må som bra som
möjligt, under hela livet. Ibland får vi elda dag som natt för att få varmt
nog, ibland går ventilationsanläggningen varm, för att kyla stallarna. Ibland
får vi dysa vatten i avdelningarna för att öka fuktigheten, ibland kämpar
fläktarna med att minska fukten.
Jag har just kommit hem efter några dagar i Falkenberg. Jag
passar som vanligt på att gå in några affärer och tittar hur urvalet ser ut.
Finns svenska råvaror, och i vilken utsträckning? Finns lokalt producerade
råvaror, hur har lantbrukarna och dess föreningar lyckats här?
Min övertygelse att EMV är böndernas värsta fiende står
fast. Jag förstår varje konsument som tittar på prislappen, ser att
produkterna bredvid varann båda är svenska, och funderar på vad de betalar
för? Varför ska konsumenten betala mer för en förpackning med Bondens
förenings märke, istället för samma produkt med Dagligvaruhandelns märkning.?
När mer och mer av råvarorna säljs till EMV, kan Dagligvaruhandeln dikterar
villkor och pris.
Så är loppet nu kört? Vad kan Föreningarna göra?
Jag tror det föreningarna kan hålla sig steget före genom
produktutveckling. Problemet blir dock att kostnaden faller på den som springer
först, medan efterföljaren har en möjlighet att bara följa med, utan de
kostnader som produktutveckling innebär.
Nya bra produkter ge fördelen att förutom ta marknadsandelar,
ge ett starkt varumärke, och därmed en igenkännande trygghetskänsla hos konsumenten.
Nya koncept ute i bondkåren kan ge tillträde till andra
marknader.
Jag ska ta ett exempel, som inte gäller kycklingproduktion,
men väl svenska livsmedelsproduktion.
Sju ekologiska mjölkbönder i Uppland har gått ihop och
startat företaget ”Sju gårdar i Uppland” och samarbetar med att leverera och
vidareförädla svensk mjölk. Dessa gårdar har förutom kontrollen via Krav och
Svenskt sigill ett gediget kontrollprogram och är även klimatcertifierade.
Dessutom finns en öppenhet, både mellan gårdarna i samarbetet, såväl som till
konsument, som inbjuds att komma och besöka dessa gårdar. Var tredje månad
kommer en veterinär till gården och går igenom produktionen, djuren och
gårdsbilden. Varje månad träffas dessa bönder på en av gårdarna, och förutom
att diskutera framtida mål och utveckling av företaget, går man igenom senaste
veterinärrapporten, och ser att de eventuella avvikelserna är åtgärdade.
Företaget började leverera sin mjölk 2009, och numer produceras även filmjölk,
yoghurt och hårdost.
Det dessa lantbrukare har gjort, är att de har sett
efterfrågan, och svarat med ett koncept som svarar mot denna efterfrågan. Att
ha en öppenhet, och ett bra kontrollprogram, ger konsumenten en trygghet, och
ett mervärde.
Närproducerat är ett begrepp och begreppet kan definieras
lite olika. På vissa ställen kan det vara i bygden, ibland kan Svenskproducerat
vara lokalproducerat. Genom att informera de som har hand om officiella
upphandlingar samt de som planerar mat i skolor och intuitioner kan vi också nå
långt. Okunskap är en underskattad orsak till att svenska råvaror inte
handlas.
Återigen, val ska göras med så mycket fakta det bara går,
föreningarna, och därmed dess medlemmar och anställdas uppgift är att förmedla
den fakta som behövs.
 |
| Alla kan inte göra på samma sätt, en del får nöja sig med att titta på. I det här fallet Aim, som är på Kelpieträff |
Veckans recept är en kycklingrätt som är lättlagad,nyttig och god, precis som det ska vara!
Ingredienser
·
ca 1,3 kg kyckling
·
2 st morötter
·
2 st palsternackor
·
1 st fänkål
·
1 st färsk chili
·
2 msk Smör-&rapsolja
·
2 tsk kinesisk soja
·
rivet skal av 1⁄2 st citroner
·
1⁄2 tsk salt
·
1 krm svartpeppar
·
400 g spetskål
·
400 g kokta bönor
·
2 dl crème fraiche
·
3 msk sötstark senap t ex Västervikssenap
·
2 msk gräslök
Gör så här:
Sätt ugnen på 200°.
Skala rotsakerna. Skär fänkål och rotsaker i grova bitar. Dela, kärna ur
och strimla chilifrukten. Lägg rotsaker och chili i en ugnssäker form. Klipp
eller skär kycklingen efter ryggbenet. Blanda smör-&rapsolja, soja,
citronskal, salt och peppar. Pensla kycklingen med blandningen och lägg den i
formen på rotsakerna. Stek i mitten av ugnen ca 50 min.
Strimla kålen. Skölj bönorna och låt dem rinna av. Rör ihop crème fraiche
och senap och blanda med vitkål, bönor och gräslök. Servera kycklingen med
rotsakerna och kål- och bönsalladen.
