Ekologi

Ekologi-vetenskapen som behandlar samspelet mellan de levande organismerna och den miljö de lever i.
Ekologisk vs konventionell produktion, och helt plötsligt går debatten hög. Ekologisk mat, vad ÄR det? Vi människor vill som bekant ha allt sorterat i fack, alla ska sorteras och paketeras, allt som faller utanför ramen ska ha en egen liten box, som ska märkas och ordnas.Och detta striden i sig mot naturen i sig, i alla fall strider det mot termodynamikens andra huvudsats, som säger att den totala oordningen ökar i universum. (Med en titt på mitt skrivbord, jodå, hur jag än kämpar, så är det betydligt lättare att skapa oordning än ordning... ;-) )Jag är inte för antingen eller, jag anser att valfrihet är viktigt. Det jag absolut är emot, är oseriösa påståenden som smutskastar den ena, eller den andra produktionen. I mina öron, klingar ekologisk produktion falsk. inte produktionen i sig, men valet av namn på produktionen. För som jag skrev inledningsvis, ekologi är samspelet mellan organismen och dess miljö, oavsett om den miljön är konventionell eller "ekologisk". I min värld så lever även organismer på ett konventionellt jordbruk i en miljö.. Härom kvällen tittade jag på TV, Go kväll, där kocken kom med en del oseriösa påståenden. Oseriösa, eftersom det saknas kunskap och fakta bakom påståendena.
Kocken förberedde en picknick, och rekommenderade då kyckling, så långt var jag med, men när hon sedan påstår att man ska välja ekologisk kyckling, för att den smakar bättre, då protesterar jag.
Man kan absolut välja ekologisk kyckling, det valet står varje konsument fritt, men enligt alla smaktester som gjorts, kan man inte känna någon smakskillnad mellan ekologisk och konventionell kyckling. Flera liknande påståenden kom fram i programmet, och jag blir faktiskt ledsen. Vi SKA välja våra råvaror med omsorg, vi ska måna om våra djur och vår miljö, och det kan vi göra med kunskap och medvetenhet. Men lura inte konsumenten med falska påståenden.Livet är sällan så enkelt, det finns för och nackdelar med olika produktionsformer, framför allt tror jag den stora fördelen är att vi HAR olika produktionsformer. Det ökar mångfalden, både på matbordet och i naturen.
Men när vi nu pratar om att luras, av mina får blev 10 stycken inte blev dräktiga i år, eftersom den svarta baggen inte var riktigt fertil.. Hur kommer det sig då, att jag nu börjar få små lamm? Kan en svart fläck på ett av de vita lammen möjligen avslöja den tilltänkta pappan till nästa års lamm, eftersom han har en stor svart prick på kroppen? Nåja, han har i alla fall visat att han är fertil.

Bättre sent än aldrig...

Beslut

Ofta får man höra "Det är bara att bestämma sig".  "Har du bara bestämt dig så".. Eller "det svåra är att ta beslutet".  Jag håller inte med. Det svåra är inte att besluta sig, det svåra är att genomföra.
Tänk bara på alla nyårslöften som ges, och som i de flesta fall fallerar innan januari månads utgång. Eller hur många som börjar på en ny diet var och varannan måndag. Hur många kort till olika träningsanläggningar som inte används. Lista kan göras lång, på beslut som tagit, men som inte genomförs.
Ett beslut som ska tas är Vattenmyndighetens förslag på Vattendirektivet. Frågan är hur vi ska kunna ge framtida generationer tillgång till friskt vatten, och hur vi ska kunna minska övergödningen till våra vattendrag. Så långt allt gott. Men tyvärr, det förslag på åtgärder som nu varit ute på remiss, är fullt av förslag, som är så hårresande: Dåligt underbyggda antaganden, grundade på dålig utförd provtagning, som leder till förslag till åtgärder, åtgärder som ingen vet om de kommer ge önskad effekt, men som kommer att kosta oerhörda summor. Och tyvärr förväntas jordbruket ta en stor del av den kostnaden. Låt oss hoppas på att många remissyttranden har kommit in, och att myndigheten faktiskt gör om sin läxa! Det är ett beslut jag hoppas på, och som förhoppningsvis genomförs.
För en spannmålsodlande kycklingbonde skulle de lagda förslagen få en stor betydelse, i negativ mening. Åkermarken skulle bli både mer svårodlad, bland annat eftersom myndigheten vill göra så att de diken som generationer har ägnat sig åt att få raka, nu ska krökas, så att de ringlar som en orm genom åkrarna. Lantbrukare som skött sina marker, och har bra täckdikad mark, förväntas göra om, med något som heter kalkfilterdiken. Ja listan kan göras lång, och kostnaderna är höga, men vad gör det, i Myndighetens värld är det ju bara att höja priset på råvaran... Tyvärr tror jag inte att det finns utrymme för någon höjning, jag tror att vi istället kommer minska vår svenska livsmedelsproduktion, och öka importen. En lösning jag är helt säker på kommer ge betydligt högre miljöbelastning än den vi har idag.

Nåja, remissyttrande är inlämnat, nu kan vi bara vänta och hoppas på det bästa. JAg försöker njuta av våren och har hittat nya platser att vandra på. Jag rekommenderar starkt att ge sig ut på närmsta vandringsled. Själv hittade jag en plats där jag kan göra mig av med min frustration

En passande plats när man betänker framtida myndighetsbeslut. Kanske jag får lika bra resultat här, som när jag lämnar in remissyttrande.

Nja, det kanske inte var stenens syfte.

Jag tror inte jag skulle vara speciellt lugn på stenen med en varg nedanför..

Idag har fåren fått komma ut på bete, äntligen!! Hoppas bara de kan hålla sig innan för det tillfälliga staketet..

Vår och vilt

Våren innebär mer utomhusjobb. Nu ska kycklingarnas framtida mat i jorden, det harvas och sås så dammet yr. I år har våren kommit tidigt och än så länge ser det bra ut. Höstsådd areal börjar sträcka på sig ordentligt, det är grönt och spirande på åkrarna. I alla fall borde det vara det. Glädjen över grönskan grumlas, när vi åker runt och tittar på åkrarna.
 I Södermanland finns det gott om hjortar, både Kronhjort och Dovhjort. Hjortarna är vackra, men i de stora hjordar som huserar i området gör de oerhörd skada. Dels äter de givetvis grödan, men de trampar också sönder. En del åkrar kommer inte kycklingarna få mycket foder från, det ser rent ut sagt bedrövligt ut. Vi människor är duktiga på att rubba balansen i naturen, det kan man bara konstatera.

Vackra, men ack så många på samma plats

Söndertrampad mark och gröda

Tänk om vi kunde lära oss att bruka marken, och samtidigt ha en hög diversitet gällande vilt? Många arter, utan att få dessa, på vissa platser oacceptabelt stora hjordar För visst vill vi alla då och då se en hjort, en älg och några rådjur. Harar som skuttar och en räv som nyfiket travar över åkern. Men inte dessa onormalt stora flockar.

Annars har jag kommit igång med löpningen. Vi planerar som bäst vilka lopp vi kycklingbönder och arbetande inom branschen ska springa. Helgens långtur på 14 km gav faktiskt ingen träningsvärk.

Tre pass i veckan försöker jag hinna med, ett backträningspass, ett intervall pass och ett längre pass. Några av passen försöker jag avverka på okänd mark. Senaste turen runt en sjö innebar en rolig upptäckt

Ser ni vad som döljer i i klippskrevan?

Lilla bergs-trollet!

Tänk vad man kan hitta i när man ger sig ut på okänd mark. 

Jag har sagt det förut och jag säger det igen. Sverige är fantastiskt vackert!

Ett förslag till middag i helgen kommer här, och jag lovar, detta är verkligen gott!!

Champagnekyckling

·         2 x 250 g Kronfågel Kycklingfilé

·         200 g lätt Philadelphiaost

·         2 grillade paprikor (finns på burk)

·         200 g parmaskinka

·         2 dl champagne alt. mousserande vin

·         2 dl vispgrädde, vispad

·         200 g sockerärtor

·         Ris

·         Salt och peppar

·         Olja till stekning

·         Vintips:

·         Ett smakrikt mousserande vin blir bra till de parmainlindade kycklingfilerna. t ex Codorníu Reserva Raventos, SB nr 7778, 99:- alternativt en medelfyllig, frisk champagne och då passar tex Jeanmaire Brut, SB nr 7430, 199:-.

Dela kycklingfiléerna och snitta upp dem. Salta, peppra och fördela Philadelphiaosten och paprikorna på dem. Rulla in kycklingfilén i parmaskinka och stek (runt om) på medeltemperatur ca 20 minuter, hit kan du förbereda. Häll på champagnen och låt kycklingen puttra i några minuter. Lyft kycklingfiléerna ur stekpannan och rör ner den vispade grädden, smaka av med salt och peppar. Servera med sockerärtor och ris.

Smaklig måltid!

Temperaturen

Nu är våren riktigt igång. Igår sken solen, jag hade en underbar dag med får hundar och träning. Idag ska nya kycklingar lastas in, och vädret är verkligen vår, dvs nu blåser det, småregnar och är riktigt kallt. Omväxling förnöjer.Ibland

Jag har just plockat fram termometer och gjort rent utrustningen för provtagning, när kycklingarna kommer kontrollerar jag hur stora de är och vilken temperatur de har (inte alla förstås, utan ett representativt urval). Om temperaturen har varit rätt i lastbilarna, har kycklingarna en lättare start, om den har varit fel får vi försöka öka värmen i stallarna, och ge kycklingarna ytterligare omsorg. Att bara gå genom stallarna hjälper en del, kycklingar är nyfikna och första timmarna kan du flytta dom genom att klappa händerna. Och rörelse ökar som bekant kroppsvärmen. Och idag är det dags att fylla stallarna med kycklingar, igen

Ibland vet man att man borde träna, men lusten är obefintlig, vad gör man då? Jag borde ha avverkat ett långpass i helgen, 12 km stod på planeringen, men jag ville verkligen inte. Absolut inte. För mig är inte soffa och en påse chips alternativet, jag försöker istället ge mig ut på alternativ träning. Ok, jag sprang inte, men jag hittade en vacker sjö, som jag vandrade runt mig runt. Vi har så otroligt många fina stigar och vandringsleder i Sverige, mitt råd är att nyttja dessa. Packa en ryggsäck med fika, och gå ut i skog och natur. Lyssna på fåglarna, som just nu har konsert i varje buske. Och passet med löpning kan man ju ta en annan dag

Virus och bakterier

Våren är här, och med den vårförkylning. Själv slog jag ikull ordentligt, feber och frossa, burr, dessa dagar är det mindre roligt att ha djur. Hundarna tittade sorgset på den rödmosiga varelsen i soffan som skulle föreställa Matte. Och aldrig har väl foderhinken känts så tung. Men har man djur, så är det bara att bita ihop, och längta till soffan, där resten av tiden tillbringas. Tur att jag har fåren ändå, så att hundarna i alla fall kan få tro att de gör någon form av jobb.

Somliga vill ha lite utsikt!

Efter fjorton dagar, influensa lunginflammation och antibiotika, så känns det som om jag är back in business, någorlunda.. Och därmed 14 dagar efter med träningen, Göteborgsvarvet kommer att bli tufft.
För att komma igång har jag ägnat mig åt långa (nåja) promenader, till Jyckarnas lycka.I helgen hittade jag Tibast, som blommar på bar kvist och är mycket giftig Se men inte röra med andra ord.

Aim bredvid Tibast, som blommar på bar kvist

Så vad gör man när mat ändå måste ätas och orken för att laga densamma inte finns? Jo, man ringer Goa grannen, och bjuder in sig själv på middag. Därmed kunde årets första grillade av kycklingfiléer ätas, finns det något godare?

Rent vatten

Sverige är ett fantastiskt land på många sätt. Vi har valfrihet och yttrandefrihet,vi har allemansrätt och skolplikt, vi har duktiga artister och idrottsutövare, vi har mycket vacker natur och friskt vatten. Allt detta ska vi givet värna om.Men ibland undrar jag om myndigheter och dess utövare tar sig detta vatten över huvudet. Ibland undrar jag var det sunda bondförnuftet finns. 

Det finns ett EU-direktiv som syftar till att  långsiktigt skydda vatten, och som alla vet, vatten är gränslöst, om än inte oändligt. Detta direktiv har som mål att återställa vattenmiljön, men med hänsyn tagen till kostnader och effekter.

Men som så många gånger förr vill Sverige leka Bror duktig, och om förslaget  som ligger går igenom i sin helhet kommer det få förödande effekter, både för svenskt lantbruk och svensk landsbygd

I Sverige finns numer en myndighet som heter vattenmyndigheten. Samma myndighet har räknat ut att merkostnaden för svenskt lantbruk blir 2 miljarder/år. Dessutom ska 350 000 enskilda avlopp åtgärdas, och 2000 småskaliga vattenkraftverk ska få sina tillstånd omprövade. 

Jag kan absolut hålla med om att vi ska värna om både djur, natur och vatten, men problemet är att många av de åtgärder som föreslås, inte har någon bevisad effekt. Dessutom är den provtagning, som ligger till grund för den nuvarande klassningen n av vattendrag så undermåligt gjord, att den inte är tillförlitlig. Här kan vi verkligen prata om att slänga pengar i sjön!

Många är de åkrar som nu blir för olönsamma, pga alltför stora kantzoner, eller för att närliggande våtmarker breder ut sig. Redan idag har vi en självförsörjningsgrad på under 50 % .

Var finns hänsynen till kostnad och effekt?

Var finns tanken om att skydda svensk livsmedelsproduktion? 

Var finns det sunda bondförnuftet?

Varumärke och nya koncept

Våren är här! Härom kvällen hörde jag tofsvipan när jag var ute och tittade på kycklingarna, sista rundan för kvällen! Och det är mitt säkraste vårtecken!

 Lammen har börjat anlända, några tvillingpar och ett gäng fyrlingar har kommit till världen, visst är våren här! Dessutom har jag bytt de dubbade löparskorna till ett par andra, av modell äldre när jag ger mig ut på mina löprundor, men än står de nya skorna i sin låda, gegga och lera är dominerande inslag på vägarna.

Nya kycklingar finns i stallarna, där ser det likadant ut oavsett årstid. Däremot varierar utmaningen att få dessa små må som bra som möjligt, under hela livet. Ibland får vi elda dag som natt för att få varmt nog, ibland går ventilationsanläggningen varm, för att kyla stallarna. Ibland får vi dysa vatten i avdelningarna för att öka fuktigheten, ibland kämpar fläktarna med att minska fukten.

Jag har just kommit hem efter några dagar i Falkenberg. Jag passar som vanligt på att gå in några affärer och tittar hur urvalet ser ut. Finns svenska råvaror, och i vilken utsträckning? Finns lokalt producerade råvaror, hur har lantbrukarna och dess föreningar lyckats här?

Min övertygelse att EMV är böndernas värsta fiende står fast.  Jag förstår varje konsument som tittar på prislappen, ser att produkterna bredvid varann båda är svenska, och funderar på vad de betalar för?  Varför ska konsumenten betala mer för en förpackning med Bondens förenings märke, istället för samma produkt med Dagligvaruhandelns märkning.? När mer och mer av råvarorna säljs till EMV, kan Dagligvaruhandeln dikterar villkor och pris.

Så är loppet nu kört? Vad kan Föreningarna göra?

Jag tror det föreningarna kan hålla sig steget före genom produktutveckling. Problemet blir dock att kostnaden faller på den som springer först, medan efterföljaren har en möjlighet att bara följa med, utan de kostnader som produktutveckling innebär.

Nya bra produkter ge fördelen att förutom ta marknadsandelar, ge ett starkt varumärke, och därmed en igenkännande trygghetskänsla hos konsumenten.

Nya koncept ute i bondkåren kan ge tillträde till andra marknader.

Jag ska ta ett exempel, som inte gäller kycklingproduktion, men väl svenska livsmedelsproduktion.

 Sju ekologiska mjölkbönder i Uppland har gått ihop och startat företaget ”Sju gårdar i Uppland” och samarbetar med att leverera och vidareförädla svensk mjölk. Dessa gårdar har förutom kontrollen via Krav och Svenskt sigill ett gediget kontrollprogram och är även klimatcertifierade. Dessutom finns en öppenhet, både mellan gårdarna i samarbetet, såväl som till konsument, som inbjuds att komma och besöka dessa gårdar. Var tredje månad kommer en veterinär till gården och går igenom produktionen, djuren och gårdsbilden. Varje månad träffas dessa bönder på en av gårdarna, och förutom att diskutera framtida mål och utveckling av företaget, går man igenom senaste veterinärrapporten, och ser att de eventuella avvikelserna är åtgärdade. Företaget började leverera sin mjölk 2009, och numer produceras även filmjölk, yoghurt och hårdost.

Det dessa lantbrukare har gjort, är att de har sett efterfrågan, och svarat med ett koncept som svarar mot denna efterfrågan. Att ha en öppenhet, och ett bra kontrollprogram, ger konsumenten en trygghet, och ett mervärde.

Närproducerat är ett begrepp och begreppet kan definieras lite olika. På vissa ställen kan det vara i bygden, ibland kan Svenskproducerat vara lokalproducerat. Genom att informera de som har hand om officiella upphandlingar samt de som planerar mat i skolor och intuitioner kan vi också nå långt.  Okunskap är en underskattad orsak till att svenska råvaror inte handlas.

Återigen, val ska göras med så mycket fakta det bara går, föreningarna, och därmed dess medlemmar och anställdas uppgift är att förmedla den fakta som behövs.

Alla kan inte göra på samma sätt, en del får nöja sig med att titta på. I det här fallet Aim, som är på Kelpieträff

Veckans recept är en kycklingrätt som är lättlagad,nyttig och god, precis som det ska vara!

Ingredienser

·         ca 1,3 kg kyckling

·         2 st morötter

·         2 st palsternackor

·         1 st fänkål

·         1 st färsk chili

·         2 msk Smör-&rapsolja

·         2 tsk kinesisk soja

·         rivet skal av 1⁄2 st citroner

·         1⁄2 tsk salt

·         1 krm svartpeppar

·         400 g spetskål

·         400 g kokta bönor

·         2 dl  crème fraiche

·         3 msk sötstark senap t ex Västervikssenap

·         2 msk gräslök

Gör så här:

Sätt ugnen på 200°.

Skala rotsakerna. Skär fänkål och rotsaker i grova bitar. Dela, kärna ur och strimla chilifrukten. Lägg rotsaker och chili i en ugnssäker form. Klipp eller skär kycklingen efter ryggbenet. Blanda smör-&rapsolja, soja, citronskal, salt och peppar. Pensla kycklingen med blandningen och lägg den i formen på rotsakerna. Stek i mitten av ugnen ca 50 min.

Strimla kålen. Skölj bönorna och låt dem rinna av. Rör ihop crème fraiche och senap och blanda med vitkål, bönor och gräslök. Servera kycklingen med rotsakerna och kål- och bönsalladen.