Vilken helg! Tänk att det är så svårt att få gjort allt man borde ha gjort, eller har tänkt sig att göra! Någon klok person har sagt mig, tänk inte på vad du skulle ha gjort, utan på vad du faktiskt har gjort. Och det mår gemene man säkert så mycket bättre av! Jag har inte lyckats färdigställa rapporten jag tänkt, men idag kommer jag sitta fastspikad i skrivbordsstolen, för idag är det dead end. I morgon ska jag till Skansen och berätta för skolelever om kycklingproduktion och livet på landet.
Helgen ja, även om vädret inte har varit optimalt sett ur en växtodlingsbondes perspektiv, så har fårbonden och hundarna haft en härlig söndag. Bonden lät putsa av timotejfrövallen, nu är den perfekt att träna på! Och de åtta tackorna vi skiljde av från övriga skötte sig exemplariskt, vilken tur att jag fick oväntat besök i lördags som stannade över natten! Vallhunskompis från Värmland, kom fler gånger!
 |
| Lizzie i förgrunden, dottern Wilma i bakgrunden |
På lördagen försökte jag springa långpass, det sista inför halvmaraton, men jag fick ge mig (och det händer inte så ofta) illamående och yrsel sa mig att vätskebalansen inte var på topp, och trots förmiddagens regnande var det varm, väldigt varmt. Så på söndagen gjorde jag ett nytt försök, tänkte att jag springer en sväng på Sörmlandsleden, så kan jag fortsätta på vägen sedan , när det känns roligare, för ett visst motstånd hade jag nog till att dra på mig skorna och ge mig ut. Sörmlandsleden fick det bli, och ny sträcka, så ny att jag sprang fel, hamnade käpprakt åt...
Det var så illa att jag ringde Bonden för bärgning, men han befann sig i kycklinghuset, eftersom jag själv var borta. Och det var jag verkligen! Ett tag tänkte jag ringa Goa grannen, men asch jag segade på, hittade hem, och kunde konstatera, att jag avverkat 17 km! Jag känner mig lite stolt faktiskt!
Även om farten säkert ibland kunde liknas vid nedanståendes...
Inga kommentarer :
Skicka en kommentar