Liten tuva

Liten tuva stjälper stort lass, eller fritt översatt, liten bakterie får Anita att ställa in Göteborgsvarvet. Ja, jag vet att jag tog rätt beslut, men det suger. Tre dagar utan näringsintag (maginfluensa, eller fel kost eller vad-det-nu var) och 27 grader varm, det borde vara en självklarhet att inte försöka springa 2,1 mil, men självklart var det inte. Jag velade in i det sista, jag hämtade ut nummerlappen och var beredd att springa, eller i alla fall försöka ta mig runt, men det som fick mig avstå var yngsta dottern. Hon lovade att springa med oss nästa år om jag inte sprang i år. Barnen, de tre anmälda tog sig i alla fall runt, summeringen var att det var tungsprunget. Så jag får vara stolt över avkommorna och komma igen. Jag planerar avverka halvmaran i Stockholm i höst i stället, någon som har lust att springa med?

Nu är alla hus fyllda med kycklingar, och arbetet rullar på som sig bör. Än är vädret varmt och skönt, snart får vi brottas med att det är för varmt. Aldrig får man vara riktigt nöjd.

Här på gården har det skett ett mirakel. Vi har lyckats föröka hundantalet med avel på kastrerad hanne.

Jag beslutade mig för att kastrera Border Collie hannen tidigt i våras, det är lite bökigt med både tik och hanne. Veterinären rekommenderade ett implantat, eftersom det är säkert, och man kan då se effekten innan man tar till kniven. Och effekten kan vi konstatera, var inte den efterfrågade. Tiken ligger just och ger di till sju små valpar, så steril är han då inte. Och hur stor är sannolikheten att alla är hannar?