Att vara lantbrukare i Sverige innehåller omväxling. Vädrets
makter styr ingen över, i alla fal inte på kort sikt, diskussionen
klimatförändring ger jag mig inte in på i alla fall inte här.
Men något vi förhoppningsvis kan påverka, eller i alla fall
bör försöka är de politiska beslut som drabbar oss, i många fall betydligt
hårdare än vädrets makter. Igår fick jag åter ratta tröskan, inte långt och
länge, men tillräckligt för att bli beklämd över de viltskador som finns på
åkrarna. För lite sedan var jag på en fältvandring där man satte kronor och öre
på vad dessa skador kostar, och vi pratar inte små summor.
Så ska inte de vilda djuren få finnas då?
Jo absolut, det är inte artrikedomen som ska förändras, det
är antalet av vissa arter. Jag förstår mycket väl att det monokulturella
brukandet påverkar artsammansättningen, men vi måste hålla nere vissa stammar.
Vildsvin är en art som ställer till större och större problem. Lantbrukare har
påtalat problemet länge, men först när allmänheten börjar oroa sig, upplevs
problemet, och då är det betydligt svårare att åtgärda. När de vilda svinen tar
sig in på golfbanor eller när en sällskapshund kommer för nära grisbetar, ja då
blir det ett ”riktigt” problem.
Här i Södermanland har hjortarna blivit ett växande problem
. På vissa håll Kronhjort, på andra Dovhjort, och i värsta fall både och. På
vissa håll börjar det talas om fler döda älgar, som ska bero på födokonkurrens,
om det stämmer vet jag inte. Det är vackert att se ett par hjortar betande, även
på åkermark, men att se flockar på 40-50 djur, och sedan se skadorna efter
dessa, det är inte vackert, det är bedrövligt. Så vad kan göras? Högre
avskjutning är ett alternativ, att stänga in grödorna ett annat.
Att stänga in sina grödor är kostsamt, trots det ändå
lönsamt. Tyvärr har man då egentligen bara flyttat problemet, till
skogsbrukaren, och i bästa fall till allmänheten, för då, då först kommer
problemet bli ett riktigt problem.
Nu ska jag ut och springa en lugnt tur, jag satsar på 8 km. Även här kan de vilda djuren ställa till det, då mest i form av ökad hjärtslagsfrekvens. Igår höll jag på att trampa på en orm, jag lovar att steget blev betydligt längre än vad som ursprungligen var tänkt.
Inga kommentarer :
Skicka en kommentar