Nu börjar verkligen våren komma! JA jag vet, det är på tok
förtidigt, och det kommer att bli bakslag, men jag njuter. Njuter av fåglarna
som blir fler och fler i buskarna, blommorna som börjar titta fram, av
veteåkrarna som ser vackert gröna ut. Men
jag är förbaskad på hjortarna som gjort så många stigar i rapsåkern, och som
trampat ner så mycket gröda! Själv har jag inte velat plocka ut ett par får på
åkern för att inte trampa sönder, men dessa grupper av hjortar gör verkligen
skada. Istället har jag lastat in några ulltussar i transporten och åkt upp
till ridhuset och för att träna hundarna en stund. Hundarna var överlyckliga,
att det stod fullt med hinder därinne bekom dom inte det minsta!
På radion igår pratades det om antibiotika användning i Europa.
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=5795994
Man pratade om hur lite antibiotika vi faktiskt använder i Sverige. Och det
goda exemplet var kycklingproduktionen i Sverige, där vi genom hög biosäkerhet,
bra rengöringsrutiner, desinfektioner, kontroll på vilka som besöker våra
stallar, bra management kan klara av en uppfödning med extremt låg användning
av antibiotika.
Så här vi kan sträcka på oss, vi kycklingbönder, vi är
duktiga på att ha rent runt och i stallarna, och på så sätt minskar vi risken
för att våra djur ska bli sjuka och behöva medicineras. Vi gör det man inte anser vara möjligt i många
andra länder. Det känns bra!
Men vi kanske ska synas, vi kycklingmammor och
kycklingracers, det kanske börjar bli dags att fundera på om några lopp ska
springas av kycklingbönder och medarbetare i år. Det börjar bli hög tid för
anmälan och träningsplanering. Häng med, var med oss och träna och tänk på att
fylla på med bra mat efteråt. Protein är viktigt, så här kommer ett förslag på
god mat till middagen.
Själv kämpar jag tappert med att hinna med träning av mig
och hästen. Det går sådär, tiden vill inte riktigt räcka till, men skam den som
ger sig. Målet, Göteborgsvarvet ska nås, även om jag inte tror på något
personbästa. Runt ska jag i alla fall.
För att bättra på tidsbristen lite, verkar äntligen alla
papper vara klara, så att jag kan hämta hem Eddies dotter Aim.
Nu har jag
verkligen väntat länge nog! Dottern har
skickat mig följande bild, jag undrar varför…
Det var väl någon som nämnde namnet Ego vid åsynen av lilla Aim... Syns nog lite bus i blicken... ;-)
SvaraRaderaPS. Lillis hälsar nog från uppfostringsanstalten...DS