Aim

Aim, mål, syfte, fritt översatt. Och nu är det äntligen dax, jag ska hämta den lilla!
Aldrig har jag varit så nervös inför en resa, jag vet att jag har glömt något. Tur att man har vänner som ställer upp, sovsäcken som skulle med, ja den glömde jag, så jag fick låna på vägen Hoppas bara det är det enda jag glömt Hur mycket kan man behöva för ett halvt dygn? Förutom en massa papper, bur koppel, mm mm. Det vill till att hon blir något speciellt den lilla, för oj vad hon har kostat, framför allt tid och huvudbry!

 I kycklingstallarna nu är det en härlig mellantid, de är inte små, och inte stora. Inte så känsliga, för vare sig värme eller kyla. Våren är en bra tid, i synnerhet en vår som denna., På vintern kämpar vi för att hålla varm och på sommaren kallt, men våren och hösten, om det inte är för regnigt, ja då rullar det på. Inte bara, för det är en hel del "pillande", men ändå, jag gillar mellantid!

Igår var jag runt och tittade på grödorna, och jag kan inte låta bli att bli förbaskad på viltet. Nej, jag tycker inte att allt vilt ska utrotas, inte alls, jag tycker om att det finns vilt, både älg, hjort, räv och örn, men det är den stora gtrupperna vilt som är problem, det är både tråkig och frustrerande.

Bilderna visar den söndertrampade/halvt uppätna rapsåkern. Här borde det nu stå rapsplantor, inte vara stora hål i marken. Jag undrar hur man ska göra för att slippa detta?

Antibiotikaanvändning

Nu börjar verkligen våren komma! JA jag vet, det är på tok förtidigt, och det kommer att bli bakslag, men jag njuter. Njuter av fåglarna som blir fler och fler i buskarna, blommorna som börjar titta fram, av veteåkrarna som ser vackert gröna ut.  Men jag är förbaskad på hjortarna som gjort så många stigar i rapsåkern, och som trampat ner så mycket gröda! Själv har jag inte velat plocka ut ett par får på åkern för att inte trampa sönder, men dessa grupper av hjortar gör verkligen skada. Istället har jag lastat in några ulltussar i transporten och åkt upp till ridhuset och för att träna hundarna en stund. Hundarna var överlyckliga, att det stod fullt med hinder därinne bekom dom inte det minsta!

På radion igår pratades det om antibiotika användning i Europa. 

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=5795994

Man pratade om hur lite antibiotika vi faktiskt använder i Sverige. Och det goda exemplet var kycklingproduktionen i Sverige, där vi genom hög biosäkerhet, bra rengöringsrutiner, desinfektioner, kontroll på vilka som besöker våra stallar, bra management kan klara av en uppfödning med extremt låg användning av antibiotika.

Så här vi kan sträcka på oss, vi kycklingbönder, vi är duktiga på att ha rent runt och i stallarna, och på så sätt minskar vi risken för att våra djur ska bli sjuka och behöva medicineras.  Vi gör det man inte anser vara möjligt i många andra länder. Det känns bra!

Men vi kanske ska synas, vi kycklingmammor och kycklingracers, det kanske börjar bli dags att fundera på om några lopp ska springas av kycklingbönder och medarbetare i år. Det börjar bli hög tid för anmälan och träningsplanering. Häng med, var med oss och träna och tänk på att fylla på med bra mat efteråt. Protein är viktigt, så här kommer ett förslag på god mat till middagen.

Själv kämpar jag tappert med att hinna med träning av mig och hästen. Det går sådär, tiden vill inte riktigt räcka till, men skam den som ger sig. Målet, Göteborgsvarvet ska nås, även om jag inte tror på något personbästa. Runt ska jag i alla fall.

För att bättra på tidsbristen lite, verkar äntligen alla papper vara klara, så att jag kan hämta hem Eddies dotter Aim. 

Nu har jag verkligen väntat länge nog!  Dottern har skickat mig följande bild, jag undrar varför…

Vetenskap,kunskap och matlagning

Ibland går allt sin gilla gång, dag efter dag, samma rutiner, inget nytt under solen. Men ibland händer allt, aktivitet avbryter aktivitet, i bästa fall, eller i värsta fall, kolliderar. Veckan som gått är en sådan vecka, där aktiviteterna kolliderar. I Uppsala har Sveriges Lantbruksuniversitet och Stiftelsen svensk kyckling hållit symposium i dagarna två. Samtidigt har årets kock utsetts i Stockholm. Två aktiviteter som i högsta grad rör och berör svenska kycklingproducenter. Själv lyckades jag, tack vare Bonden som fick dra större lass hemma, inte bara med kycklingarna, utan även ta hand om mina fyrbenta, mer eller mindre ulliga djur, närvara på båda, och delta på ena aktiviteten.
Symposiumet i Uppsala ger jag bästa betyg. Det var väl sammansatt talarlista, med aktuella ämnen. Upplägget att både få lyssna till forskare, praktiska utövare, politiskt aktiva, media och psykologi var strålande. Ett hett ämne som livligt diskuterades var frågan om GMO. Här var det synnerligen intressant att få möjligheten att försöka förstå den s.k allmänhetens rädsla för en teknik, som redan används i hög utsträckning. Visste ni att många vitaminer tillverkas av bakterier? Och att i det närmsta all bomull numer är producerad av GM- plantor?
Och att den första produkten som tillverkades för försäljning (1986)var bakterieproducerat insulin?

Organisationen Ekologiska lantbrukares talesman var på plats och berättade om deras ståndpunkt till GMO: Det är bra att vi värnar om olika produktionssätt, det ger varje individ en möjlighet till aktiva val. Ju mer information som kommer fram desto bättre, det viktigaste är att vi kan respektera varann, det ger nog både förståelse och förtroende.
Dag två ägnades åt foderfrågor, både ny forskning, nya erfarenheter och allmän information. Jag tycker det är  bra när vi kan mötas, vetenskap och användare av detsamma. Vi behöver forskning, och forskningen behöver oss.
Direkt efter dessa dagar blir det en blixt tur till Stockholm. Här har Årets kock blivit utsedd, Kycklingbönder har under dagen varit på plats och informerat om Svensk Fågel. 900 personer deltar under kvällen, och jag hoppas samtliga förstått vikten av ett svenskt lantbruk, för endast svenska bönder kan producera svensk mat!
Men det är inte utan att jag nu längtar efter lite hemmavaro! Alla kycklingar är utlastade, och jag har fått hem min nya investering! Jag har införskaffat en klippstol! Nu ska ullen av tanterna, det är sex veckor kvar till lamning i första gruppen.

Vår?

Jag erkänner, jag tycker inte om vinter!
Det är kallt, halt, snöhögar och is. Delar av detta, i väl valda mått tycker jag om, isen under långfärdsskridskorna, eller snön under skidorna, eller en vacker vintervy, eller att galoppera i en decimeter snö, det är härligt. Men nackdelarna överstiger fördelarna. Kycklingarna är de djur här på gården som berörs minst av vintern, de har det varmt och gott oavsett årstid, Vi som sköter om dom får finna oss i en temperaturskillnad på 60 grader, även om rekordet i år är 45 grader, tack och lov har vintern än så länge varit mild.Just nu är det plusgrader, kanhända är våren här?

Nu börjar det bli dags att planera för året aktiviteter, lopp som ska springas  i kycklinggula kläder, dressyrtävlingar med Pålle och vallhundstävlingar med Lizzie. Dessutom väntas utökning inom arbetslaget fårskötsel, Eddies lilla dotter Aim ska hämtas, och oj vad jag ser fram emot det.

Aim fyra veckor

Löpträningen har annars gått i stiltje, nu gäller det att börja utöka de längre passen och snäppa upp intervallträningen, om formen ska infinna sig till Göteborgsvarvet, som är det enda långloppet inplanerat, än så länge. Jag väntar på inspiration, alternativt en spark därbak..
En annan aktivitet som gått i stiltje är middag med Goa grannar, jag har hittat receptet som passar någon som är mer än lovligt förtjust i ostbågar...
Kyckling panerad med ostbågssmulor:
http://bit.ly/1flWea5
Sannolikt får de tillagas här, eftersom det knappast blir smulor kvar så det räcker till panering hos grannarna..

Tomma hyllor och GMO

Idag är det fredag, och det nya året är en bit gånget. Nya kycklingar finns i alla hus, och nu börjar vintern närma sig. Jag måste erkänna att jag har uppskattat att inte ha vinter så här länge, det underlättar vardagen enormt. Både när det gäller att värma stallarna till kycklingarna, och slippa tina fruset vatten till fåren. Även träningen underlättas av att det har gått att springa ute så här länge, även om just den detaljen kunde ha utnyttjas bättre.

 

I måndags var det helg, och eftersom kylskåpet ekade tomt gav jag mig av för att fylla på. En ”yrkessjukdom” är att alltid titta efter de svenska råvaror vi har i butik, och föreställa mig hur en ”vanlig” konsument tänker en helgdag, som ligger tätt efter flera storhelger. Och här måste de egna föreningarna bli bättre på att erbjuda konsumenten det vi har, dvs. bra svenskproducerade råvaror. Jag blir ledsen av att se hyllorna gapa tomma:

Så här vill vi inte se butikshyllorna!

 

 Jag tror nämligen att just dessa dagar, handlas det mycket med öga och känsla, och vi ska naturligtvis ge konsumenten den kulinariska upplevelse vi kan, med dessa härliga råvaror. Fram för butikshyllor fyllda med svenskproducerade matvaror av bästa sort!

Vår egen middag, tur att man har resurser i frysen!

 

I dagarna kommer nyheter om att våra danska kollegor ser över GMO policyn, och sannolikt kommer de danska kycklingarna i framtiden få äta foder som kan innehålla GMO- råvaror.

Det är svårt att sia om framtiden, men en gissning är att vi svenska producenter kommer att följa efter. Alltför få konsumenter är villiga att betala för den merkostnad som ett GMO-fritt foder innebär. Dessutom är det framför allt en etisk fråga, som mer gäller växtförädling än djurproduktion. Helt klart är att inte kycklingarna kommer att påverkas av att vissa råvaror i fodret är framtagna med en teknik där gener modifieras på annat sätt än traditionell växtförädling, eller för den delen, med de mutationer, och genförflyttningar som sker helt spontant i naturen. Eller spontant och spontan, här kan både virus och bakterier hjälpa till. Det händer många spännande saker i vår herre hage…

Allt har sin tid!

Det var svårt att komma i riktig "julestämning" julen som var tycker jag. Detta evigt gråa, blöta och trista väder. Nu låter jag lite gnällig och det är inte likt mej men tusan vad trött jag är på detta väder.... Det enda som är positivt är väl att det fortfarande är ridbart i våran skog, om man ska se på nöjeskontot;)Vart jag än går så klafsar det om benen och har man tur så följer stövlarna med fötterna! Jag har lärt mig att inte gå i träskor när det är mörkt och "geggigt"...... 

Barnens julledighet har inte direkt kantats av utelek vilket i sin tur gör att vi vänder på dygnet och vet inte om det är dag eller natt vardag eller helgdag. Det enda som följer rutinmässigt är djurens skötsel. Det är jätteskönt med lov men lika skönt att återgå till vardagen med allt vad det innebär.

I dag blev jag kontaktad av radio skaraborg! De skulle göra ett inslag om maten och dess upphandling i vår kommun. Glädjande tycker jag att dessa frågor lyfts upp i media. I vårpolitiska grupp i kommunen har vi jobbat för att kraven i  upphandlingarna ska rimma med kraven på våra egna producenter eftersom vi i kommunen utövar myndighetskontroller på desamma......Ni kanske anar vad jag tycker om denna tvetydighet! Det finns kommuner som lyckats väldigt bra med att upphandla varor både lokalt och framförallt svenskt. Jag hoppas att vi efter enträget arbete också ska lyckas med detta. Det handlar som i så många andra frågor om kunskap men framförallt VILJA.

 Vår dotter blev jätteglad när vi var i Töreboda och handlade, kolla mamma, vår kyckling ligger här!!

Inför det traditionella luciafirandet på förskolan hade vår son bestämt sig för att var "stjärnlucia".... Fröken sa att vi fick välja själva vad vi skulle vara!!  Det var i alla fall lättare att fixa till en stjärnlucia än en gröttallrik som han ville vara förra året:)) Älskade ungar

Nytt år, samma möjligheter

I år har jag inte avgett ett enda nyårslöfte!
Jag har redan stakat ut årets önskningar, och träningsmål, och planerat för roliga saker, så att avge löften om bot och bättring kändes inte nödvändigt.
Vi väntar nya kycklingar i dagarna, och jag håller på att upprätta nya rutiner. Allt för att optimera skötsel och välmående hos både djur och människa. Vi har börjat strö med en blandning av spån och torv, och det verkar fungera bra. Det ser möjligen inte lika rent och ljust ut, men kycklingarnas miljö blir bättre, torven håller fukt bättre, och det är bra. Det är fascinerande hur man vänjer sig vid olika intryck, i häststall skulle jag inte reagera över att ströbädden är mörk av torv, men i kycklingstallarna gör jag det. Då får man ta till kunskap, om jag vet att det är bättre, ja då får öga vänja sig.
Jag måste erkänna att avsaknaden av snö och kyla tilltalar, det går fortfarande utmärkt att springa och rida ute, och vägarna är halkfria. Däremot har vallhundsträningen legat nere, det är bara gyttja utanför fårhuset, och åkrarna skulle bli söndertrampade av klövar. Eller, det händer förresten utan mina fårs hjälp, fy attan vad viltskador det är på åkrarna. det ska bli intressant och se om rapsen har en chans att återhämta sig, den är hårt betad av hjort, och grisarna bökar sönder både skog och åker. Det är vacker med vilda djur, men stora flockar orsakar enorma skador.
Lilla bagglammet Oskar trivs bra inne, och har kommit på hur man spetsar kosten av mamma-mjölk med vuxenmat. Om man är liten måste man vara påhittig

Oskar förser sig!

Jag går i väntans tider, om knappa nio veckor ska jag hämta hem den nya vallhundsstjärnan, Eddie har blivit pappa, till sex valpar, tre av vart kön. En liten tik ska förgylla 2014, oj vad jag väntar och längtar!

Stolt pappa Eddie!