I stallarna växer kycklingarna på sig, och de behöver nu inte lika varmt, även om 26 grader är tämligen varmt för djurskötaren. Det är intressant med foder till kycklingarna, om de inte tycker mitt recept riktigt passar, så visar de det med all önskvärd tydlighet, de matvägrar, eller skvätter ut maten på golvet. Tack och lov händer det inte så ofta, men jag kan ändå bli lite stött. Jag har haft frigående höns en gång i tiden, och dessa hönor, åt både sniglar, maskar, grus och flugor, utan knot (ja de fick naturligtvis annat foder också) de var minsann inte speciellt kräsna. Så varför dessa ska rynka på näbben åt något foder kan jag inte förstå! Men som alltid, makten ligger hos konsumenten, i det här fallet djuren som ska konsumera mitt foder, så det är bara att sätta sig vid skrivbordet och gör ett nytt recept.
Sensmoralen är ändå glasklar, makten ligger hos konsumenten. Inte hos politiker och inte hos någon annan, det är du som med dina pengar har största möjligheten att få det du efterfrågar.
Några andra som verkar ha tagit sig makten här på gården är mina träningsfår. Jag kallar dom så, eftersom jag har ett gäng "tanter" som inte ska lamma, utan som jag tränar hundarna med.
Dessa tanter är fortfarande ute på bete, medan de andra är installade. Och tydligen tror dessa damer att de därmed har fri betes rätt, dvs, att de får vara precis där de tycker för stunden vara lämpligt.
Att jag gnisslar tänder åt dom hjälper inte mycket, nu är det tredje hagen, på två dagar som vi provar stängslet på.. Snart får Eddie ta in även dessa ulltottar. Lizzie däremot, får inte vara med, hon går i väntands tider, eller ska vi vara ärliga är det jag som väntar. Hon är mest trött på att inte få jobba, och att jag hela tiden ska känna på hennes mage. I mitten på November ska det förhoppningsvis finnas ett gäng kelpievalpar här!
 |
| En är för ung, den andra är för tjock, tur att Eddie är arbetsför och kan ta in damerna! |
Inga kommentarer :
Skicka en kommentar