Vårt alltmer monokulturella odlande har flera baksidor, en av dom är att även djurens artsammansättning och antal förändras. Det ställer till problem på mer än ett sätt. Vi har nu (för) stora flockar av ett mindre antal arter. Här i vårt område är vildsvin och kronhjort ett stort problem. Än har inte gässen riktigt fått fäste, men de är på gång. Även tranor finns i onaturligt stora flockar. Igår när jag var ut och gjorde en viltskadebesiktning räknade jag till fjorton tranor i en flock. Första gången jag såg frigående vilda hjortar var de ett par tre stycken, och jag var helt fascinerad. Nu ser jag 30-40 djur i flockarna, och jag ser bara problemen. De förstör oerhört mycket i grödan och har inga naturliga fiender, förutom människan, hur naturlig nu människan är.
Ibland tycker jag mindre bra om mitt liv. Igår kväll var exakt en sådan dag, eller kväll. Jag hade allt annat än lust att springa, men drog på mig skorna, i med lurarna så att ljudbilden kunde distrahera mig, och, vänta nu, först måste det kontrolleras var Bonden är och när han förväntas hem till middagen, här råder allt som oftast 1800-talets ordning, maten ska lagas av kvinnans och stå på bordet när manen så önskar. Imorgon väntas regn, och än är inte allt färdigsått, så det är åter bråttom bråttom. Nåväl, minst en timme har jag på mig, intervallträning à la Laila kan påbörjas. Jag ska jogga fem minuter, springa fort en minut, jogga en, springa fort två minuter, jogga två, springa fort tre minuter, jogga tre, springa fort fyra minuter, jogga fyra, för att stega ner tre, två ett. Det här kändes bra, tills jag sprungit första treminuters intervallen och telefonen ringer. Jodå, om 20 minuter förväntar sig Bonden ha middag, eftersom han en halvtimme senare återigen ska äntra maskinen. Som sagt, ibland tycker jag inte om mitt liv. Men men, jag satsar på att springa dessa intervaller idag istället, för övrigt kändes det bra med intervallerna, även om jag som vanligt gick ut för hårt, vilket innebar att fyra minuters passet hade blivit hårt. Idag vet jag bättre, kanske
Inga kommentarer :
Skicka en kommentar